Immunpsykiatri – att studera inflammatorisk respons vid psykiatriska tillstånd
Sammanfattning av föreläsning som gavs under SANE Sweden 2019 PANS Conference
Daniel Eklund är biträdande lektor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet, han är grundforskare och specialiserad på immuncellsbiologi och det nativa (medfödda) immunförsvaret. Eklund inledde med att visa ett citat om definitionen av inflammation från en artikel som fritt översatt lyder ”Inflammation kan brett definieras som en funktionell skyddsmekanism hos organismen, och som utlöses av invaderande patogener eller endogena signaler… Men på grund av de samtidiga molekylära, immunologiska och fysiologiska processerna är det en utmaning att skapa en avgränsad definition av begreppet inflammation.”
Eklund pekade på att vi ofta använder begreppet inflammation och tänker på det som en orsaksfaktor, men det är per definition en reaktion på något. Orsaker/triggers kan vara sådant som bakterier, miljöfaktorer eller livsstil, som leder till inflammation som är ett naturligt led i immunförsvarets reaktion. Inflammation består av effektormekanismer och om dessa misslyckas med att kontrollera reaktionen kan det leda till sjukdom. Vilken sjukdom det blir beror på flera olika faktorer, till exempel omfattning, tidpunkt, varaktighet och naturligtvis vilken vävnad i kroppen som påverkas.
Eklund och hans kollegor arbetar efter idén att det också finns gemensamma effektormekanismer som alltid skapar ett sjukdomsförlopp.
Patogener är mikroorganismer som framkallar sjuk- domar, till exempel bakterier. Endogen betyder sådant som kommer inifrån kroppen själv.
Med effektormekanism menas den mekanism, den kedja av ”händelser”, som är i immunförsvarets slutled, till exempel när det ska utplåna invaderande patogener.
För några år sedan började de samarbeta med professor Susanne Bejerots grupp för att applicera detta på psykisk sjukdom – tanken är att det finns delar av de inflammatoriska effektormekanismerna som är transdiagnostiska.
Triggers vid psykisk sjukdom skulle kunna vara mikrober, autoantikroppar (se sidan 30), psykologisk eller metabolisk stress, dessa kan leda till unika inflammatoriska processer men också ha gemensamma, mer generella mekanismer.
Transdiagnostiska betyder att det är något som spänner över hela sjukdomsfältet, trots att det handlar om olika diagnoser. Till exempel i detta fall att det skulle kunna finnas effektormekanismer som är gemensamma för sjukdomar som depression, psykos, tvångssyndrom med flera, trots att dessa annars betraktas som olika typer av sjukdomar.
Mikrober är mikroorganismer som exempelvis bakterier, virus etc, som inte kan ses med blotta ögat.
Metabolisk stress betyder att metabolismen (omsättningen av ämnen) i celler ansträngs.
Eklund berättade att de funnit en familj cytokiner (Interleukin-1 familjen) som är särskilt intressanta här. Inflammasomen är det cellulära maskineri som producerar dessa cytokiner till mogen form och här är inflammasomen som heter NLRP3 en bra kandidat för att vara det som skapar en inflammatorisk process i flera sjukdomar. Skälet till det är att det reagerar på flera olika stimuli – NLRP3-inflammaso- men aktiveras både av mikrober och proteiner men också av endogena molekyler som är relaterade till metabolisk stress, och av autoantikroppar.
NLRP3-inflammasomen agerar enligt ett system som kräver två signaler, signal 1 och signal 2, för att producera mogna cytokiner. Frågan de nu ställde sig var om aktivering av NLRP3-inflammasomen kan vara en gemensam nämnare hos allvarligt psykiskt sjuka patienter.
De tittade på en grupp om 40 psykiatriska patienter och en matchad kontrollgrupp. I gruppen patienter fanns det hög komorbiditet (samsjuklighet), hälften av patienterna uppfyllde diagnoskriterier för minst fem psykiatriska tillstånd.
De mätte bland annat signal 1 i NLRP3-inflammasomen genom att titta på genuttryck i cirkulerande immunceller, och där fann man en ökning hos gruppen psykiskt sjuka patienter jämfört med kontrollgruppen. När man tittade på generella markörer för inflammation var dessa dock inte särskilt märkbart ökade hos gruppen patienter.
En av slutsatserna är att NLRP3-inflammasomen kan – oavsett vad som utlöst dess aktivitet, alltså oavsett om orsaken är en infektion eller något annat – driva inflammation hos allvarligt psykiskt sjuka patienter med hög komorbiditet. I framtiden behöver man bättre förstå hur inflammasomkomplexen regleras.
Rapporten, sidan 24 – 25 Sane_konferens_rapporten
IMMUNOPSYCHIATRY: STUDYING INFLAMMATORY RESPONSE IN PSYCHIATRIC DISORDERS – FINDINGS FROM ÖREBRO UNIVERSITY
Daniel Eklund, Assistant Professor in Medical Microbiology at Örebro University, Inflammatory Response and Infection Susceptibility Centre (iRiSC), Sweden.
Moderator: Nedjma Chaouche