Autoimmun psykos

Autonomisk instabilitet är tecken på dysautonomi/autonom dysfunktion som innebär bristande kontroll och samordning av det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet reglerar exempelvis blodcirkulation, andning, svettkörtlar och pupiller.

Dyskinesi är ett samlingsbegrepp för rörelsestörningar som innebär ofrivilliga rörelser.

Kognitiv dysfunktion är när kognitiva funktioner – så som tänkande, perception, uppmärksamhet, minne och språk – är påverkade på ett allvarligt negativt sätt.

Malignt neuroleptikasyndrom är en allvarlig och ovanlig biverkan av neuroleptika (läkemedel mot psykos eller antipsykotiska läkemedel). Symtom är bland annat katatoni, muskelstelhet och feber.

En internationell grupp experter på psykossjukdomar och autoimmuna encefaliter publicerade 2019 tillsammans en så kallad konsensusartikel. Där har man kommit överens om en ”rödflagg-metod” för att man ska upptäcka de patienter med psykoser som kan ha en bakomliggande immunologisk orsak, ett tillstånd som kallas autoimmun psykos.

Röda flaggor

Om en patient med psykos uppvisar någon av de röda flaggorna bör man gå vidare med undersökningar som exempelvis ryggvätskeprov (så kallad lumbalpunktion) och andra undersökningar, exempelvis EEG och magnetkameraundersökning.

Röda flaggor (om något av detta förekommer hos patienten bör man misstänka autoimmun psykos):

  • Patienten har nyligen haft en tumör
  • Rörelsestörning: dyskinesi eller katatoni (se faktaruta)
  • En negativ reaktion på antipsykotika som ger misstanke om malignt neuroleptikasyndrom (se faktaruta)
  • Allvarlig eller oproportionerlig kognitiv dysfunktion (se faktaruta)
  • Sänkt medvetandenivå
  • Epileptiska anfall (som inte förklaras av tidigare känd sjukdom)
  • Påtaglig autonom dysfunktion (se faktaruta)

Källa:
Pollak TA, et al. Autoimmune psychosis: an international consensus on an approach to the diagnosis and management of psychosis of suspected autoimmune origin. Lancet Psychiatry. 2020 Jan;7(1):93-108.