Tourettes syndrom är ett neurologiskt tillstånd som vanligtvis debuterar under barndomen eller tonåren och som kännetecknas av upprepade, ofrivilliga rörelser och ljud, så kallade tics. Tics kan variera i svårighetsgrad och typ, de kan inkludera ögonblinkningar, nackryckningar, grimaser, snarkningar, skratt eller ord eller ljud.
Tourettes syndrom startar ofta med tics i ansiktet, till exempel blinkningar och grimaser och flyttar senare nedåt till andra delar av kroppen. Vokala tics (till exempel ljud och harklingar) kommer ofta senare. Tourettes syndrom debuterar vanligen under barndomen, runt sjuårsåldern och kan förändras över tid.
Behandling fokuserar på att minska symtomen och förbättra livskvaliteten. Det finns läkemedel, till exempel antipsykotika, som kan användas för att minska frekvensen och svårighetsgraden av tics. En psykoterapeutisk metod som kallas Habit Reversal Training (HRT) går ut på att träna in motrörelser. Det finns vetenskapligt stöd för att HRT kan fungera, men det saknas ännu tillräcklig forskning.
För att få diagnosen Tourettes syndrom krävs både motoriska och vokala tics. För de som endast har motoriska eller endast vokala tics används inte diagnosen Tourettes, utan diagnosen ”Ihållande (kroniska) motoriska eller vokala tics”.
Tourettes syndrom anses vara multifaktoriellt, det vill säga bero på flera saker. Det har länge diskuterats huruvida infektioner har betydelse för insjuknande i Tourettes och/eller för perioder av försämrade symtom. Det vetenskapliga läget är dock oklart vad gäller orsaker.
Tourettes syndrom i relation till PANS
Motoriska och/eller vokala tics kan förekomma vid PANS.
Upptäckten av PANS (då kallat PITANDS och senare PANDAS) skedde i själva verket under en studie av barn med Tourettes syndrom. Därför fanns tics med i de tidiga diagnoskriterierna. När man kom överens om diagnosen PANS och kriterier för tillståndet tog man inte med tics. Det berodde på att det uppstått en vetenskaplig dispyt som lett till tvetydiga forskningsresultat just vad gällde överlappningen till tics-tillstånd. Det är dock inte ovanligt att tics förekommer i symtombilden vid PANS även om det inte återfinns som ett diagnoskriterium.
Såväl Tourettes syndrom, OCD som PANS påverkar basala gangliernas funktion i hjärnan, vilket kan förklara varför vissa symtom kan överlappa mellan tillstånden.
Enligt Sanes egen enkät från 2020 hade cirka hälften motoriska och eller vokala tics, medan i en amerikansk enkätstudie hade cirka 10% någon form av kroniska tics. Bägge enkäter bygger dock på föräldrars rapportering av symtom och det kan i vissa fall vara svårt att skilja tics både från så kallade koreiforma rörelser och från tvång.
Källor:
- Attention: Tourettes syndrom
- BUP: Tourettes syndrom och andra ticssyndrom
- ASPIRE: PANS/PANDAS and Tourette syndrom, the overlap
- Dutta, N., & Cavanna, A. E. (2013). The effectiveness of habit reversal therapy in the treatment of Tourette syndrome and other chronic tic disorders: a systematic review. Functional neurology, 28(1), 7–12.
- Swedo SE, Leckman JF, Rose NR (2012) From Research Subgroup to Clinical Syndrome: Modifying the PANDAS Criteria to Describe PANS (Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome). Pediatr Therapeut 2:113
- Gerland, G. Suicidalitet och självskadebeteende vid Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome (PANS) och andra immunpsykiatriska tillstånd. Sane rapport 1:2021
- Calaprice D, Tona J, Parker-Athill EC, Murphy TK. (2017). A Survey of Pediatric Acute-Onset Neuro- psychiatric Syndrome Characteristics and Course. J Child Adolesc Psychopharmacol. Sep;27(7):607-618.
- Krause, D. L., & Müller, N. (2012). The Relationship between Tourette’s Syndrome and Infections. The Open Neurology Journal, 6, 124–128.