Sane har sedan 2017 ordnat syskonträffar som leds av socionomen Katrin Pettersson.
Några citat från utvärderingar
”Sonen prioriterade dessa träffar och missade annan aktivitet som innan hade högsta prio. Hans kommentar var: ’Vi måste åka dit! Jag vill inte missa det för allt i världen!’ och ’Det är så kul att jobba!’”
”Det känns som ett bra initiativ att syskon får träffas, för det är sällan man får förståelse kring ens situation annars. Det känns fint att vi syskon lyssnar på varandra och kan förstå varandras tankar utan att behöva förklara särskilt mycket. Värdefullt att veta att man inte är ensam och att man själv kan använda sin erfarenhet för att hjälpa någon annan.”
”Som mamma märker jag att syskongruppen varit mycket viktig för mitt barn. Genom gruppen fick hon för första gången möta andra syskon som lever i den märkliga och jobbiga vardag med ett syskon som har samma svårigheter som hennes storasyster.”
Att ha ett PANS-sjukt syskon är ofta svårt. Barnen kan känna oro både över det sjuka syskonet och över föräldrarna. De kan också på olika sätt vara utsatta hemma, exempelvis på grund av att det PANS-sjuka syskonets symtom påverkar hela vardagen, allt från måltider och möjlighet att ta hem kamrater till att själva hamna i ”skottlinjen” för det sjuka syskonets aggressivitet.
Grupperna börjar med lära-känna-lekar och stor vikt läggs på att alla barn ges möjlighet till lika stor delaktighet trots olika förutsättningar.
Med hjälp av ”Nallekort” (samtalskort) kan barn få hjälp att sätta ord på känslor, det kan vara nervositet över att komma till gruppen, glädje över att vara med i gruppen men också känslor som sorg, ilska, rädsla, frustration och oro.
I gruppen finns också utrymme för lek, skratt, fika och samarbetsövningar för att bygga upp tillit. Den sista träffen gör man en gemensam aktivitet.
All Sanes verksamhet är beroende av att vi får sökta bidrag, grupper för föräldrar och syskon riktar sig till medlemmarna. Om du vill ha mera information, kontakta Sane.