Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som förekommer i olika svårighetsgrader och kan därför ta sig olika uttryck hos individer.
Det som kännetecknar autism är att man har dels svårigheter med social kommunikation och samspel med andra, dels begränsade intressen och beteende. Det sistnämnda betyder ofta att man kan ha svårt att hantera förändringar och kan känna stress inför det som är ovant.
Det är vanligt att barn med autism har svårt att sortera och samordna sinnesintryck, det kan göra att man är överkänslig för sådant som exempelvis ljud eller beröring. Flera eller bara enstaka sinnen kan vara påverkade, och för vissa kan det också yttra sig som en underkänslighet, till exempel att man inte reagerar på kyla eller smärta som andra.
Svårigheterna med social kommunikation kan göra att missförstånd uppstår och personer med autism behöver ofta hjälp för att förstå sociala sammanhang, även om man är normalbegåvad eller högbegåvad. På samma sätt kan man behöva stöd och förberedelser inför förändringar och för att kunna prova något nytt.
Vid svårare grad av autism har man också ofta en intellektuell funktionsnedsättning som också kan finnas i olika grad. Dessa barn behöver ofta ett mer omfattande stöd och går till exempel oftare i grundsärskola eller träningsskola istället för grundskola.
Autism i relation till PANS
Även om autism brukar benämnas som ett utvecklingsrelaterat tillstånd och som ”medfött” (eller åtminstone ska ha uppstått i tidiga småbarnsår) är detta inte helt tydligt i varje enskilt fall. De flesta med autism har inte PANS, men någon som har medfödd autism kan givetvis få PANS. Sanes erfarenhet från medlemmar är att det inte är ovanligt, och i en rapport från Stanfords specialiserade PANS-klinik hade exempelvis 21% av patienterna en tidigare autismdiagnos innan de kom till kliniken.
Det som vi inte idag har förklaring till är varför ett antal som varit sjuka en längre tid i PANS kan få en autism- eller adhd-diagnos, trots att de inte hade några symtom på autism eller adhd innan de insjuknade i PANS. I några fall som Sane haft kontakt med har man i journaler kallat detta sådant som ”PANS-utlöst autism”. Teoretiskt sett ska det egentligen då inte vara autism, men i praktiken ser det inte alltid ut så. Det har också förekommit att PANS feldiagnosticerats som autism eftersom PANS hos vissa individer kan te sig mycket likt autism.
Även om man inte idag känner till de exakta mekanismerna som ligger bakom PANS (vilket man inte heller gör för autism) är det idag främst neuroinflammatoriska och autoimmuna mekanismer som diskuteras. Även vid autism har man i flera studier sett ökad förekomst av av sådant som exempelvis autoimmuna sjukdomar, tecken på felreglerat //immunsystem//, ökad cytokinaktivitet och förhöjda antikroppsnivåer. Perspektivet att autism kan vara en autoimmun sjukdom har diskuterats, det krävs dock mer forskning innan man vet vilka slutsatser som kan dras av detta. Autism anses vara multifaktoriellt (det vill säga att det kan bero på flera olika faktorer), vilket sannolikt betyder att de som eventuellt har en immun-medierad autism kommer att utgöra en undergrupp.
Källor:
- Bejerot et al. (2014) Diagnostik och terapi utmanar än, trots snabb tillväxt av kunskap. Läkartidningen 38/2014.
- Frankovich J, et al. (2015) Multidisciplinary clinic dedicated to treat youth with pediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome: Presenting characteristics of the first 47 consecutive patients. J Child Adolesc Psychopharmacology;25:38-47.
- Goncalves MVM, et al. (2018). Pediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome (PANS) misdiagnosed as autism spectrum disor- der. Immunol Lett. Nov;203:52-53.
- Meltzer, A., & Van de Water, J. (2017). The Role of the Immune System in Autism Spectrum Disorder. Neuropsychopharmacology : official publication of the American College of Neuropsychopharmacology, 42(1), 284–298.
Här kan du läsa en artikel om Gunilla Gerland som heter ”Hade jag PANS, och inte autism?”