Erfarenheten visar att ett lågaffektivt bemötande (LAB) fungerar bra för barn med PANS. Grundtanken i det förhållningssättet är att barn gör så gott de kan och lär sig av att lyckas. Det är viktigt att ordentligt kartlägga färdighetsbrister och svårigheter, för att tillsammans hitta strategier att hantera dessa.
Tex är det väldigt vanligt att tappa vissa färdigheter när man insjuknar i PANS. Man kan ha mycket svårt att hålla ett konstant grepp om en penna, vilket gör skrivandet nästintill omöjligt, man kan bli tröttare än innan och ha ont, ha svårt att koncentrera sig och minnas, hindras av OCD och påträngande tankar, extremt svår separationsångest till föräldrarna och hemmet, man kan tappa kunskap man tidigare haft, tex inom matematik och även många andra PANS-symtom kan göra en vanlig skolgång svår.
Här kan skolan genom observation, kunskap om PANS och kartläggning se att svårigheterna inte beror på trots, ovilja eller brist på motivation, utan är ett symtom av PANS. Sedan kan man börja hitta lösningar (gärna ihop med specialpedagog) som eleven kan prova, tex dikteringsverktyg, anpassning av vissa ämnen eller moment, flexibilitet från skolan sida kring var, när och hur inlärning sker.
Det är också viktigt för skolan att förstå att sjukdomen påverkar fler än barnet – att ett barn insjuknar i PANS innebär en akut kris för hela familjen. Det är viktigt att lära sig om sjukdomen och ha ett lugnt, empatiskt och samarbetsinriktat förhållningssätt till familjen. Det kan ta tid innan barnet får rätt diagnos och landar i den och det tar ofta tid innan familjen vet hur de bäst förhåller sig och hjälper sitt barn. Ofta vilar ett extra stort ansvar på föräldrar då vårdgivare inte sällan har låg kunskap om PANS och det är svårt för familjen att få vägledning. Tiden innan barnet fått effektiv behandling är en enormt stressande och påfrestande tid och du som skolpersonal kan göra stor skillnad genom ditt lugn och medkänsla.
En metod som alltmer börjar spridas inom skolvärlden är ovan nämnda LAB. Det bygger på
den amerikanske psykologen Ross Greenes evidensbaserade metod Collaborative Problem Solving/Collaborative and Proactive Solutions som utgår ifrån att explosivt och oönskat beteende ses som problem som kan identifieras, kartläggas och lösas tillsammans med barnet, istället för att man som vuxen aktivt ska försöka ändra på barnet och dess beteenden genom straff och mutor. CPS lär också ut effektiva tekniker att använda för att förebygga och lugna en explosiv situation.
Det första steget är först identifiera och hantera sin egen stressnivå och vilka situationer som triggar igång stress eller irritation hos den vuxne.
Sedan försöker man byta glasögon och se på barnet och dess beteende på ett nytt sätt, att det problematiska beteendet varken har att göra med dåligt föräldraskap, uppfostran eller är barnets fel. Barnet är inte jobbigt, utan hardet jobbigt. Istället har det att göra med för alltför högt ställda krav som barnet inte klarar att leva upp till eftersom det inte ännu har utvecklat den förmåga som krävs.
Vi vuxna behöver ta reda på vad barnet inte klarar och hitta strategier för att kompensera för dessa färdighetsbrister (sk ”lagging skills” fördröjda/inte än utvecklade färdigheter), så att barnet kan börja lära sig det det behöver utan hög stress och övermäktiga krav. Man kan använda Ross Greenes formulär ALSUP (assessment of lagging skills and unsolved problems), detta är steg 2 i metoden.
Här kan man hitta formuläret på engelska:
https://livesinthebalance.org/wp-content/uploads/2021/06/ALSUP-2020.pdf
Och på svenska:
https://www.laraforfred.se/wp-content/uploads/2016/03/LIB-Forms-Swedish-FINAL-081616-FILLABLE.pdf
Därefter bestämmer man vilket/vilka problem man vill börja att arbeta med. Det är viktigt att inte börja för brett, utan hellre rikta in sig på några få i taget och ta övriga senare.
I steg 3 påbörjar man själva den gemensamma problemlösningen, vilket även kallas plan B. Den samtalas- och förhandlas fram och mynnar ut i en realistisk lösning som tillgodoser både den vuxnas och barnets sida, med hänsyn till barnets färdighetsbrister. Denna lösning kan sedan testas under en tid och sedan utvärderar man. Just den gemensamma aspekten har visat sig vara mycket viktig, barnet känner sig hörd, förstådd och delaktigheten ökar chansen för att en lösning ska lyckas. Det har även en god effekt på relationen mellan den vuxna och barnet, vilket är ett centralt inslag i att minska stress och trotsbeteenden.
Plan A innebär att den vuxna bestämmer helt och det är dennes lösning som gäller. Plan A bör undvikas förutom i rent farliga situationer. Tyvärr är plan A vanlig i skolorna, vilket ofta kan leda till frustration och maktkamp hos såväl lärare som barn, då kraven som ställs är för höga (utan att man insett det) och lösningarna inte fungerar då de är ensidigt införda utan att först ha gjort en ordentlig kartläggning. Så lösningen kan ofta bli något som förvärrar beteendet, utan att man förstår varför.
Plan C betyder att man låter frågan vila till senare. Det betyder inte att man ger upp. Vissa problem kan vara bra att lösa, men de är inte lika viktiga som de under plan B, tex orkar kanske inte ett barn med PANS vara med på alla lektioner, och kraven på lärande behövs plan C:as tillfälligt.
Vill du lära dig mer?
Ross Greene är psykolog och ger regelbundet utbildningar i Sverige genom Pedagogiskt Perspektiv https://www.pedagogisktperspektiv.se
Bo Hejlskov Elvén är psykolog och föreläser för personal och föräldrar samt ger handledning till skolor och andra verksamheter. Han är verksam i Sverige. https://hejlskov.se/forelasningar/
Båda har skrivit många böcker om ämnet som finns översatta till svenska.
Böcker av Bo Hejlskov
Sundström Graversen, Elisabeth & Elvén, Bo Hejlskov: Npf och socialtjänsten. Gothia Förlag, Stockholm, 2021
Elvén, Bo Hejlskov: Etik i Omsorgen. Lågaffektiva Förlaget, Lomma, 2020
Elvén, Bo Hejlskov: Introduktion till Lågaffektivt bemötande. Lågaffektiva Förlaget, Lomma, 2020
Österholm, Terèse & Elvén, Bo Hejlskov: Ärendehandledning i skola, vård och omsorg. Studentlitteratur, Lund, 2020
Elvén, Bo Hejlskov & Sjölund, Anna: Hantera, utvärdera, förändra – med Lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Natur & Kultur, Stockholm, 2018
Elvén, Bo Hejlskov & Wiman, Tina: Barn som bråkar. Att hantera känslostarka barn i vardagen. Natur & Kultur, Stockholm, 2015
Elvén, Bo Hejlskov & Edfeldt, David: Beteendeproblem i förskolan. Om lågaffektivt bemötande. Natur & Kultur, Stockholm, 2017
Elvén, Bo Hejlskov & Edfeldt, David: Lågaffektivt bemötande i förskolan. Onlinekurs. Natur & Kultur, Stockholm, 2019
Elven, Bo Hejlskov, Nötesjö, Gunilla. Moen, Carina, Rova, Erik & Sjögren, Anton: Beteendeproblem inom HVB– och ungdomsvård. Natur & Kultur, Stockholm, 2017
Elvén, Bo Hejlskov & Abild, Sophie: Beteendeproblem i psykiatrisk vård. Natur & Kultur, Stockholm, 2015
Elvén, Bo Hejlskov, Agger, Charlotte & Ljungmann, Iben: Beteendeproblem i äldrevården. Natur & Kultur, Stockholm, 2015
Elvén, Bo Hejlskov: Beteendeproblem i skolan. Natur och Kultur, Stockholm, 2014. Andra upplagan 2020.
Elvén, Bo Hejlskov, Veje, Hanne & Beier, Henning: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn. Studentlitteratur, Lund, 2012
Elvén, Bo Hejlskov: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur, Lund, 2010. Andra upplagan 2018.
Havelius, Axel Chipumpu (red): Lågaffektivt bemötande. Studentlitteratur, Lund, 2016.
Böcker av Ross W. Green
Ross W. Greene: Explosiva barn : ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar
Häftad, 2016, Svenska, ISBN 9789144112008
Ross W. Greene, J. Stuart Ablon: Att bemöta explosiva barn
Häftad, 2012, Svenska, ISBN 9789144077185
Ross W. Greene: Vilse i skolan – Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt
Häftad, 2016, Svenska, ISBN 9789144109701
Ross W. Greene: Att växa tillsammans : du och ditt barn genom livet
Danskt Band, 2017, Svenska, ISBN 9789144114538
Ross W. Greene: Hitta rätt : en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan
Häftad, 2017, Svenska, ISBN 9789144116280