Reumatisk feber och Sydenhams korea är tätt förknippade då den ena sjukdomen kan leda till den andra. Båda förekommer dock utan den andra. I Sverige är reumatisk feber ovanligt. Akut reumatisk feber uppstår cirka två till fyra veckor efter en streptokockinfektion (betahemolytiska grupp A-streptokocker), till exempel halsfluss eller scharlakansfeber. Reumatisk feber drabbar främst barn i åldrarna fem till femton år.
WHO:s klassifikation av sjukdomar ICD-10 delar in reumatisk feber i två varianter, med eller utan hjärtpåverkan.
Diagnoskriterierna varierar något i olika länder.
Även symtomen varierar från individ till individ, de vanliga symtomen är dock:
- Buksmärta
- Feber
- Hjärtproblem (dessa märks kanske inte på annat sätt än i bristande ork hos barnet).
- Ledvärk som flyttar sig, så kallad polymigrerande artrit
- Ledsvullnad, rodnad eller värme
- Näsblod
- Subkutana noduler (”knutor” under huden) - Erythema marginatum, hudutslag med avgränsade ”vågiga” kanter
- Viktnedgång
- Orkeslöshet
- Sydenhams korea
Ställa diagnos
Som vid Sydenhams korea är även reumatisk feber en så kallad en klinisk diagnos, vilket betyder att man måste göra en sammanlagd bedömning utifrån symtom och provsvar. Diagnosen ställs genom att man tittar på symtomen, undersöker om det finns samband med streptokockinfektion samt utesluter att symtomen beror på något annat. Hjärtat undersöks alltid eftersom reumatisk feber kan leda till hjärtproblem som exempelvis hjärtmuskelinflammation. Blodprov för tecken på inflammation och/eller infektion ingår också i undersökningen.
Behandling
Behandling brukar innefatta profylaktisk (förebyggande) antibiotika för att undvika nya streptokockinfektioner som kan försämra tillståndet. Eventuella problem med hjärtat följs upp över tid.
PANS och reumatisk feber
När den amerikanska forskaren Susan Swedo på 90-talet beskrev de första fallen av det hon då kallade PANDAS, det vill säga de fall där det utlösts av streptokocker var hennes teori att det handlade om samma mekanism som vid Sydenhams korea och reumatisk feber. Swedo har kallat PANDAS för ”reumatisk feber i hjärnan” för att beskriva detta.
Även om det inte är känt att PANS (inklusive PANDAS) någonsin lett till allvarlig hjärtsjukdom så fann man i en studie att mindre allvarliga avvikelser som involverade hjärtat (exempelvis blåsljud) var vanligt förekommande vid PANS.
Källor:
- WHO Expert Consultation on Rheumatic Fever and Rheumatic Heart Disease (2001: Geneva, Switzerland)
- Murciano, M., et al. (2019). Focus on Cardiologic Findings in 30 Children With PANS/PANDAS: An Italian Single-Center Observational Study. Frontiers in pediatrics, 7, 395.